GDPR och adressregister: Vad gäller för direktmarknadsföring till företag?
Hur förhåller sig dataskyddsförordningen (GDPR) till postala utskick och B2B-kontaktlistor? Vi reder ut begreppen intresseavvägning, opt-out och god sed vid marknadsföring.
Det råder ofta förvirring kring vad som är tillåtet enligt GDPR när det gäller att kontakta företag och yrkesverksamma personer i Sverige.
Rättslig grund: Berättigat intresse
Enligt artikel 6.1 f i GDPR är “berättigat intresse” en giltig rättslig grund för att behandla personuppgifter för direktmarknadsföringsändamål, förutsatt att den registrerades intressen eller grundläggande fri- och rättigheter inte väger tyngre.
När du kontaktar en person i deras professionella yrkesroll – till exempel en inköpschef eller VD gällande produkter relevanta för företagets verksamhet – anses detta som regel vara ett berättigat intresse.
Rätten till opt-out (avregistrering)
Det viktigaste kravet vid all direktmarknadsföring är att mottagaren enkelt ska kunna avregistrera sig från framtida kontakt. I alla utskick och kontakter måste det framgå vem som är avsändare och hur man invänder mot fortsatt behandling.
Skillnaden mellan postadresser och digitala adresser
- Postala utskick (DR): Fullt tillåtet till både företag och privatpersoner, med undantag för adresser med NIX-adresserat för privatpersoner.
- B2B-telefonkontakt: Tillåtet så länge företaget eller personen inte är ansluten till NIX-telefon.
- Elektronisk post: Vid e-post till enskilda firmor (som jämställs med konsumenter) krävs som huvudregel samtycke, medan utskick till juridiska personer (aktiebolag) i yrkesrollen är tillåtet med direkt opt-out.
Vill du ha hjälp med ditt målgruppsurval?
Våra rådgivare hjälper dig kostnadsfritt att ta fram provurval och beräkna träffar för din nästa kampanj.